Ridterapi nyckel till friheten

Milla gillar ridterapin och den har tydliga positiva effekter för henne.

Den friska . luften, värmen från ett levade djur och rörelserna. Det är bara några av anledningarna till att sexåriga Milla går på ridterapi varje vecka. Och hon är inte ensam, intresset har ökat enormt under de senaste 20 åren. Nu ska ett forskningsprojekt undersöka ridterapins effekter.

– Här kommer Pippi Långstrump tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa . Här kommer Pippi Långstrump ja, här kommer faktiskt jag.

Det är Millas mamma Hanna Rymo Dahlström och Maija Hahlin från Stall Lyckodalen i Billdal strax söder om Göteborg som stämmer upp i den välkända barnsången under den drygt 30 minuter långa hästpromenaden i skogarna. Dagens huvudperson, sexåriga Milla som har Retts syndrom, skiner som en sol där hon sitter på hästen Monas rygg. Det är ett ovanligt syndrom som nästan enbart drabbar flickor och som bland annat gjort att Milla har en svag muskulatur i kroppen och att hon saknar sitt tal.

En bra motion

Mona är en av fyra islandshästar som är involverade i Stall Lyckodalens verksamhet med ridterapi. Varje vecka kommer ett tjugotal personer med olika typer av nedsättningar för att rida. Det är en chans för många att komma ut och få en helt annan typ av fritidsupplevelse samtidigt som det är en naturlig form av träning för personer med funktionsnedsättningar.

– Hästens rörelser påminner om människans gångrörelser, vilket skapar en väldigt bra och naturlig motion för hela kroppen. Därför rider vi alltid utan sadlar för att man ska känna hästens rörelser bättre, säger Maija Hahlin.

 

Men det är egentligen så mycket mer än bara en stunds träning av kroppens fysiska muskler. Det ger också en stimulans för själen.

– Det är så många sinnen som berörs av detta, så som känsel, lukt och inte minst känslan av den värme som kommer från hästen, säger Maija Hahlin.

 

Under de senaste 20 åren har intresset ökat enormt för den terapeutiska betydelsen av hästen och dess miljö för personer med funktionsnedsättningar. Ryttarna som kommer till Stall Lyckodalen är allt från strokepatienter till barn och personer med psykiska funktionsnedsättningar.

– De flesta har aldrig ridit tidigare. Och det är inte enbart fysiska nedsättningar, vi har flera personer här med psykisk ohälsa som vill hålla på med hästar, säger Maija Hahlin.

Började som familjeprojekt

Det har nu gått fyra år sedan Maija Hahlin skaffade hästgården i Billdal. Hon började gå kurser i ridterapi på Göteborgs handikappridklubb med en tanke om att kunna ge sin man och sin son en möjlighet att komma nära hästar.

 

– Det hela började med min son som fick en hjärnblödning när han var fyra år och med min man som fick en stroke för 14 år sedan. Båda har haft mycket glädje av ridning under habiliteringen då ville jag kunna erbjuda samma möjlighet för dem, säger hon.

 

Men det blev mer än en familjeangelägenhet. Efter ett tag ringde en gruppbostad som undrade om en av de boende skulle kunna få komma ut och rida.

– Han går fortfarande här och rider hos mig. Dessutom kommer Högsbo Rehab hit med sina strokepassienter. Man kan inte säga att jag blir rik på detta, men jag mår väldigt bra själv av att hålla på med det, säger hon.

 

Att de just har islandshästar är ingen slump. Eftersom de är lite kortare i växten gör det att arbetshöjden blir bättre både för Maija Hahlin och för medföljande assistenter eller anhöriga.

– Alla som kommer hit har någon form av assistent med sig. Ibland måste de vara med och stötta hela vägen och då är det skönt med den här arbetshöjden, säger Maija Hahlin.

Stor studie görs i Göteborg

Just nu pågår ett stort forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin i Göteborg där ridterapins effekter studeras i en stor studie som under de senaste fem åren bedrivits på personer med stroke. Projektet studerar de självupplevda effekterna efter både ridterapi och musikterapi.

– Vi vill kunna se om någon av de här behandlingsmetoderna kan hjälpa individerna, säger projektledaren Lina Bunketorp Käll.

 

Arbetet har kommit såpass långt att en stor mängd data från över 120 personer är insamlad, vilken just nu genomgår analys.

– Nu ska vi helt enkelt få ut resultaten ur datamängden. Alla är väldigt nyfikna på vad vi kan se för effekter, men vi kan inte uttala oss om det förrän allt är färdigt, säger Lina Bunketorp Käll.

 

Studiens huvudsakliga frågeställning är om man överhuvudtaget kan förbättra livssituationen för personer som lever med följderna av en stroke.

– Hästens rytmiska rörelser stimulerar människans egen rörelseförmåga och antas ha effekter på balansen och gångförmågan, vilket gör det väldigt intressant att kunna mäta så här i en studie, säger Lina Bunketorp Käll.

Mår mycket bättre

Varje torsdag under de senaste 1,5 åren har Milla kommit till Stall Lyckodalen för att rida. Bara vid något enstaka tillfälle har de fått rida inomhus, men annars har de trotsat både kyla och vind och gått ett varv på slingan i skogen.

– Jag märker verkligen på henne hur härligt hon tycker det är att få komma ut och få vara så nära naturen. Dessutom är hon så mycket gladare hemma, det här ger henne energi, säger mamma Hanna Rymo Dahlström.

 

Att det blev ridterapi berodde på att hon fick en rekommendation om det från habiliteringen där hon fick tio betalda pass. Hanna Rymo Dahlström tyckte att det kändes såpass rätt att hon fortsatte trots att hon numera måste betala det ur egen ficka.

– Alla har idrotter som kostar pengar och eftersom det här ger så mycket är det helt klart värt det, säger hon. Och det har haft effekt, enligt Hanna Rymo Dahlström.

 

– Hon har kunnat arbeta upp sin kropp långsamt och är mycket starkare i dag jämfört med när vi började. I början satt hon som en hösäck på hästen och orkade inte alls så långt som vi går nu. Det är verkligen en jättebra träning för henne eftersom hon måste sitta och parera rörelserna hela tiden, säger hon.

 

TEXT och FOTO: Christopher Kullenberg Rothvall