Nu ser regeringen över systemet för hjälpmedel

I december . tillsatte regeringen en särskild utredare som ska se över tillgången och användningen av hjälpmedel. Utredaren ska bland annat titta på hur likvärdigheten kan öka och skillnaderna när det gäller exempelvis förskrivning, avgifter och regelverk i landet kan minska, utan ökade kostnader.

 

– Den röda tråden i direktiven är att titta på likheter och olikheter och försöka åstadkomma mindre skillnader i till exempel avgiftssystemet. Men vi ska också titta på barn- och ungas tillgång till hjälpmedel och om det finns några skillnader mellan förskrivning för kvinnor och män, berättar Gunilla Malmborg, som är kanslichef på ersättningsmyndigheten och den utredare som regeringen utsett.

 

Ritva Korva Thuresson, som är ledamot i förbundsstyrelsen för DHR, förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, välkomnar utredningen. Diskussionen kring olikheterna i den svenska hjälpmedelsförsörjningen har pågått under en längre tid utan att något hänt. Nu kan det äntligen bli en förändring. För Ritva Korva Thuresson och DHR är frågan om hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet centralt.

– Idag ser det väldigt olika ut beroende på var du bor. Både när det gäller kostnad och vilket hjälpmedel du kan få. Vi driver frågan om att hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet, säger hon.

Skärmavbild 2016-06-17 kl. 13.04.13

DHRs önskemål ligger helt i linje med utredningens riktlinjer. Utredarna ska bland annat redovisa både för- och nackdelar med högkostnadsskydd för hjälpmedel och för ett system med tak för avgifter. Utredningen ska också titta på hur avgifter skiljer sig åt runt om i landet och ge förslag på hur avgifterna kan bli mer jämlika och i samband med detta se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap.

– Att få ett samlat huvudmannaskap tror jag skulle vara bra för att göra det lika för alla, säger Ritva Korva Thuresson.

 

Gunilla Malmborg och hennes arbetsgrupp har ett år på sig att få klar utredningen. I slutet av februari 2017 ska resultatet redovisas. Arbetet sattes igång nyligen och just nu arbetar man med att kartlägga vad olika myndigheter gjort tidigare för att kunna få en bild av vilka underlag som finns. Senare i vår följer en dialog med de olika intressenterna. Det är organisationer, yrkesgrupper, personer inom kommuner och landsting, myndigheter, skola och olika nätverk inom ämnesområdet som ska träffa utredarna i mindre grupper.

– Vi ska ta tillvara på de olika gruppernas kunskaper och erfarenheter så att vi kan hitta bra förslag, säger Gunilla Malmborg.

 

Bakgrunden till utredningen är att situationen inom hjälpmedelsområdet förändrats under senare år. Tillgängligheten och skillnaden i kostnad är bara en av förändringarna. Det har också skapats ett större utbud av hjälpmedel tack vare den tekniska utvecklingen. Samtidigt som det ger möjlighet att möta det individuella behovet bättre, ställer det andra krav på kompetensen hos förskrivare och myndigheter. För att kunna uppnå det grundläggande målet för funktionshinderspolitiken, att samhället utformas så att människor i alla åldrar oavsett funktionsförmåga blir fullt delaktiga, krävs ny kunskap och nya synsätt.

 

– Vi ska ta vara på den tekniska utvecklingen, men skapa förutsättningar för att använda resurserna på rätt sätt. Grunden är ju självklart att hjälpmedel är bra och då är det viktigt att människor får tillgång till dem, säger Gunilla Malmborg.

 

Utredningen kommer också att analysera systemet med fritt val av hjälpmedel, som enligt regeringen kan påverka tillgången. I grunden ser regeringen det som positivt att man får ett ökat inflytande över sitt val av hjälpmedel, men de anser samtidigt att det finns anledning att utvärdera och göra en konsekvensanalys av verksamheten.

Ett annan viktigt ämne som ska kartläggas är barn och ungdomars tillgång till hjälpmedel för fritid och skola. Man ska också titta på samverkan och ansvarsfördelning mellan skola och landsting eftersom denna idag är oklar och har lett till att det stöd barn- och ungdomar får skiljer beroende på var i landet man bor.

 

– Jag hoppas att utredarna också kommer att beröra fritidshjälpmedel för alla. Det är ett stort problem som borde tas upp. Idag är det som om vi är en bortglömd grupp när det gäller hälsa. Alla kan ju inte gå på gym. Men vi får inga subventioner, säger Ritva Korva Thuresson.

 

I direktivet står att för barn och ungdomar är hjälpmedel ett viktigt stöd i utvecklingen. Den med funktionsnedsättning behöver hjälpmedel som stöd på fritiden och i förskolan och skolan. Även vuxna med funktionsnedsättning som deltar i vuxenutbildning kan behöva hjälpmedel, men här finns ingen samlad bild av i vilken utsträckning den funktionsnedsatta blir erbjuden hjälpmedel. Detta ska utredningen ta fram.

 

De slutliga förslagen från utredningen ska göra det möjligt att bedriva en effektiv hjälpmedelsverksamhet där den enskildes delaktighet och självbestämmande ska vägas in. Däremot kommer inte regeringen att skjuta till extra pengar för att genomföra förslagen.  Regeringen skriver i direktivet att det är viktigt att de befintliga ekonomiska resurserna inte överskrids. Om förslagen innebär ökade kostnader ska det tydligt framgå hur det ska finansieras.

– Jag hoppas verkligen att utredningen kommer att ge förutsättningar för att det ska bli ett bättre och mer likvärdigt hjälpmedelssystem, avslutar Gunilla Malmborg.

 

Utredningen ska presenteras den 28 februari 2017.

 

Text: Mari Dahl

 

 

Utredarens uppdrag i korthet

  • Se över tillgången till och användningen av hjälpmedel och lämna förslag som ska öka likvärdigheten och minska skillnaderna när det gäller avgifter och regelverk.
  • Se över frågan om nationell reglering och samlat huvudmannaskap.
  • Lämna förslag som skapar förutsättningar för att hjälpmedelsverksamheten hos olika myndigheter och huvudmän bedrivs effektivt.
  • Ta hänsyn till den enskildes delaktighet och självbestämmande.
  • Se till att befintliga ekonomiska resurser utnyttjas effektivt.
  • Analysera om kompetensen hos förskrivare och andra relevanta yrkesgrupper är adekvat och tillräcklig.
  • Lämna väl underbyggda finansieringsförslag om förslagen leder till ökade kostnader.
  • Genom förslagen skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling inom hjälpmedelsområdet.