Det hårda debattklimatet slår mot de svagaste

Aldrig tidigare har . debattklimatet mellan politiker, brukarorganisationer och myndigheter kring personlig assistans varit så hårt som nu. Med ord som fusk, akut kris och smygavveckling ges bilden av att undergången är nära. Nu tror många att brukarna förlorar på det tuffa tonläget.

Bara under det senaste året har det stormat rejält kring den personliga assistansen . Förutom den ständiga fuskdebatten har kostnaderna för reformen blivit ett inslag i nästan varje debatt. Det samtidigt som det finns en stor oro inför regeringens utredning av assistansersättningen. Läget blev inte heller bättre av att Vårdföretagarna och Kommunal hamnade på kollisionskurs i början av hösten genom en havererad lönediskussion.

 

Tidningen Leva tog kontakt med flera personer som alla debatterat den personliga assistansen under den senaste tiden för att höra mer om deras syn på debattklimatet och vem det gynnar och missgynnar.

Tongångarna är befogade

Maria Persdotter, förbundsordförande, RBU. Foto: RBU
Maria Persdotter, förbundsordförande, RBU. Foto: RBU

Maria Persdotter är förbundsordförande för RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Hon menar att tongångarna i debatten är befogade och speglar en krissituation.

 

– Det är precis så illa som man kan få intrycket av. Barn med mycket omfattande funktionsnedsättningar förlorar all sin assistans på ett bräde utan att något förändrats i barnets tillstånd, säger hon.

Hon tycker snarare att brukarorganisationerna borde höras ännu mer.

 

– Att inte protestera högljutt vore betydligt märkligare. Tvärtom, jag tror att vi som engagerar oss i LSS och assistansfrågan skulle behöva ta i ännu mer, säger hon.

Slår mot de svagaste

Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden. Foto: Christin Philipson
Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden. Foto: Christin Philipson

Stig Nyman, ordförande för Handikappförbunden, är dock inne på att de hårda tongångarna istället slår tillbaka mot dem som är beroende av reformen.

 

– Ingen gynnas av det rådande debattklimatet. Mest missgynnas de personer som vi värnar om, alltså personer som är helt beroende av en fungerande LSS. Vi ser hellre ett konstruktivt klimat för en angelägen debatt, säger han.

 

Håkan Tenelius är näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Han är på samma linje som Maria Persdotter och menar att debattklimatet speglar faktumet att assistansreformen hotas på flera olika fronter samtidigt, bland annat försämrade ekonomiska förutsättningar för assistansföretagen genom exempelvis att uppräkningen av ersättningen sänkts.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna. Foto: Fredrik Welander
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna. Foto: Fredrik Welander

 

– Vi har ännu inte sett om detta kommer att leda till att företag går under, men många kommer att få det mycket svårt redan nu i höst. Försvinner utförare så urholkas valfriheten för assistansberättigade, säger han.

Håkan Tenelius tror snarare att tonläget i slutändan borde gynna de som har behov av reformen.

 

– Eftersom det finns skäl för det höga tonläget hoppas jag ju att det gynnar assistansreformen. Regeringen och Försäkringskassan kanske till sist förstår att de hamnat snett, säger han.

Alla blir förlorare

Alf Lundin, juridiskt ombud på Assistanslotsen. Foto: Privat
Alf Lundin, juridiskt ombud på Assistanslotsen. Foto: Privat

Alf Lundin, juridiskt ombud på Assistanslotsen, menar att det hårda debattklimatet är en konsekvens av frustration och maktlöshet hos brukarna och dess företrädare i kombination med en situation där regeringen och Försäkringskassan använder fusket som ett alibi för att göra åtstramningar.

 

– Fusket i sig är enligt en doktorsavhandling skapat till stor del av media. Det finns felaktigheter i större omfattning mellan stat och kommun jämfört mellan privata och staten, säger han.

 

Han tror inte att någon blir vinnare av klimatet så som det är nu, varken de som jobbar med personlig assistans eller brukarna.

 

– Det finns nog bara förlorare i frågan, handläggare blir misstrodda och enskilda vittnar om att de inte gärna säger att de har biståndet personlig assistans eftersom risken då är att ses som en potentiell bidragsfuskare, säger han.

 

Text: Christopher Kullenberg Rothvall