Rädsla för indragningar drabbar relationer

En allt större . rädsla över att få sin personliga assistans minskad eller indragen har gjort det tuffare för personer med funktionsnedsättningar att flytta ihop och bilda familj. Det på grund av att Försäkringskassan och kommuner i olika utsträckning förväntar sig att partnern tar ansvaret istället. Det visar pågående forskning från Umeå.

Det är doktoranden Christine Bylund från Umeå universitet som just nu håller på och forskar om betydelsen av de senaste årens förändrade villkor för den personliga assistansen när det kommer till möjligheterna att bilda familj för personer med funktionsnedsättningar. Hon drog igång med sin forskning för snart ett år sedan.

 

Christine Bylund, doktorand från Umeå universitet.

– Jag började som doktorand på universitetet i september förra året. Jag har tidigare jobbat på Stil med just de här frågorna och där skrev jag en rapport just om levnadsvillkoren för personer som halkar ur systemen, säger hon.

Vågar inte flytta ihop

Hittills har hon sett att de pågående neddragningarna i assistansen får som konsekvens att personer som blir kära och vill flytta ihop ofta tvingas leva i särborelationer av rädsla för att stödet från välfärdsstaten ska minskas eller dras in.

 

– Det här är en jättestor problematik. Både Försäkringskassan och kommunerna menar att det är partnern som ska ta det största ansvaret och bland insinueras det att om man ger sig in i en relation med någon som har personlig assistans, ja då får man ta det ansvaret, säger hon.

Påverkar formen av relation

Hittills har Christine Bylund bara kommit halvvägs in i materialinsamlandet till det som sedan ska bli en doktorsavhandling, vilken hon hoppas ska bli klar till år 2020. Planen är att hon ska kunna göra jämförelser över tid, men redan nu är hennes bild är att det finns en stor medvetenhet om problematiken bland många och att man därför väljer sin form för relationen efter det.

 

– Många är så medvetna i dag om att man riskerar att missa en massa timmar om man går in i en relation att det begränsar ju oerhört vilka möjligheter man har till olika typer av relationer. Samtidigt gör det också att man inte vill berätta öppet om sina förhållanden, säger hon.

Går på tvärs mot LSS

I slutändan leder det till en ökad psykisk påfrestning och en ohälsa som går helt stick i stäv med LSS-reformens intentioner om allas lika värde oavsett funktionsnedsättning. Christine Bylund menar att det även kan äventyra många människors liv.

 

–  Det öppnar för väldigt starka slitningar psykiskt och även för situationer där personer kan bli utsatta för våld i nära relationer. De här människorna blir jättesårbara utifrån de här förändringarna, säger hon.

 

När Christine Bylund pratat med både kommuner och Försäkringskassan menar hon att tjänstemännen säger sig inse problematiken, men alltsomoftast talar med en kluven tunga.

 

– Ingen skulle säga att de här människorna inte har rätt att leva i en relation eller ska kunna träda in i en, men genom alla de här besluten som tagits är det denna uppfattningen som verkar gälla vilket är märkligt i förhållande till svensk jämställdhetspolitik, säger Christine Bylund.

 

Text: Christopher Kullenberg Rothvall