Barn får de flesta avslagen

Barn och personer . med psykiska funktionsnedsättningar. Det är de två största grupperna som nekas assistansersättning i störst utsträckning, det enligt en ny analys som Försäkringskassan gjort för att få en förklaring till det så kraftigt ökade antalet avslag.

Det är . Ekot på Sveriges radio som rapporterar om att Försäkringskassan har analyserat vilka grupper det är som i störst utsträckning fått avslag på sina ansökningar om personlig assistans mellan åren 2012 och 2016. Antalet avslag har skjutit i höjden lavinartat under de senare åren. Så sent som i januari 2017 blev så många som 86 procent nekade ersättningen. Det är en siffra som aldrig tidigare legat så högt och som kan jämföras med att hela 79 procent fick avslag under 2016 enligt Sveriges radio.

Två grupper

I Försäkringskassans analys framkom att det framförallt är i två olika grupper som ökningen av avslagen blivit så många. Den största gruppen är personer med olika typer av psykiska funktionsnedsättningar, främst autism.

 

– Den statliga assistansen är till för människor med de allra största behoven. Då finns ett krav i lagstiftningen att man ska ha behov av 20 timmars hjälp med det som i lagen definieras som grundläggande behov, man kan kalla det någon form av basbehov. De här människorna har inte behov av det här basbehovet i mer än 20 timmar, säger Marie Axelsson, chef för Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning till Sveriges radio.

 

Försäkringskassan har helt enkelt bedömt att de klarar av att äta, klä sig och tvätta sig inom 20-timmarsgränsen.

 

Barn får avslag

Den andra stora gruppen som drabbats av avslagen är barn.

 

– Bland annat kan det bero på att deras behov tillgodoses av det föräldraansvar som alla föräldrar har, som avtar i takt med att barnet blir äldre. Men det kan också ha att göra med att de funktionsnedsättningar som barn har inte är sådana att de berättigar till statlig assistans, att behoven inte är så omfattande helt enkelt, säger Marie Axelsson till Ekot.

 

Marie Axelsson menar också att den förändrade rättspraxisen haft en betydelse för vem som har rätt till ersättning. Hon menar också att det kan bero på en okunskap hos den som söker assistansersättningen.

 

– Man tänker sig att jag har funktionsnedsättning så är det statlig assistans jag ska ha och därför söker man till Försäkringskassan, att man inte har tillräcklig kunskap om alla andra insatser som finns i samhället för människor med funktionsnedsättning. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att när Försäkringskassan säger nej på en ansökan om att få statlig assistans så säger vi inte att den här personen klarar sig utan hjälp från samhället, utan vi säger att personen inte är berättigad till just statlig assistans, säger Marie Axelsson till Ekot.