Bristande utbildning hos LSS-handläggare

Veckans nyhet om . att personer med funktionsnedsättningar riskerar att få fel stöd på grund av att LSS-handläggarna har bristande utbildning har väckt starka reaktioner.

Det var efter att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, släppt en rapport i veckan som många svenska medier fylldes med nyheten att vissa personer med funktionsnedsättningar riskerar att inte få det stöd de behöver. Det eftersom det fanns bristande utbildning hos de LSS-handläggarna som bedömer vilka som ska få stöd, det rapporterade bland annat Ekot på Sveriges Radio  om.

 

Kärnan i problemet är att det inte finns några nationella krav på de handläggare som arbetar med att bedöma LSS. Det är istället kommunerna som bestämmer om och hur handläggarna ska utbildas.

 

– I vissa kommuner så har man endast en eller två handläggare. Det tenderar att bli mer generalistverksamhet när man är i mindre kommuner, säger Ann-Kristin Sandebjer på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för socialtjänsten till radiokanalen.

 

Frågan är aktuell sedan tidigare. Så sent som i början av mars slog Monica Larsson, jurist och forskare vid Göteborgs universitet, fast kompetensbristen genom en granskning hon gjorde på uppdrag av Riksförbundet FUB av hur begreppet ”normalt föräldraansvar” används vid bedömning av ansökningar av LSS-insatser bland barnfamiljer.

 

– Det förekommer att beslutsfattare utgår ifrån eget tyckande och vad deras egna barn i motsvarande ålder, utan funktionsnedsättningar, klarar av att utföra, skrev hon bland annat i ett pressmeddelande.

 

Veckans nyhet om brister i utbildningarna fick bland annat Anna Brandström från Funktionsrätt Sverige Svenska Downföreningen att reagera. Hon menar att det behövs starkare satsningar för att höja kompetensen.

 

– Vi tycker att LSS-handläggarna ska legitimeras, så att man kan prickas eller bli av med legitimationen. Har man inte rätt kompetens så ska man inte göra utredningar eller fatta beslut, säger hon till Ekot.

 

 

Anna Brandström menar att felaktiga beslut som tas på grund av kunskapsbrist inte bara påverkar personer med funktionsnedsättningar utan drabbar många fler.

 

– Det drabbar dels de som behöver insatserna själva och dels alla anhöriga men även deras arbetsgivare och deras vänner. Det blir så stora ringar på vattnet och det är så onödigt, säger Anna Brandström.