”Rätt väg, men inte bra nog”

Lena Hallengren. Foto: Björn Nordqvist.

Efter en lång . tid med hård kritik mot det besparingsdirektiv som utredaren av assistansersättningen haft har nu regeringen valt att backa och ändra direktiven. Funktionshinderrörelsen jublar, men samtidigt finns en stor oro över dagens situation. Bengt Westerberg kräver istället mer resurser till LSS.

Nyheten om de slopade besparingsdirektiven till den av regeringen utsedda särskilda utredaren, Gunilla Malmborg som just nu arbetar med att se över assistansersättningen, presenterades av barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren på valborgsmässoafton, 30 april 2018.

 

– Jag har varit minister med ansvar för de här frågorna i snart två månader. Sedan dag ett har jag jobbat för att skapa tydlighet kring LSS och assistans. Förändringen som regeringen nu aviserat gör vi för att vi vill ge utredaren rätt förutsättningar att ta fram förslag som kan ge just det, sa hon under pressträffen och och fortsatte:

 

– Vi tar bort kravet på besparingar och med det skickar vi en viktig signal till utredarens fortsatta arbete. Syftet med utredningen ska vara att skapa en tydligare och mer välfungerande lagstiftning som självklart ska vara långsiktigt ekonomisk hållbar och skapa delaktighet, sa hon.

 

Dessutom fick utredaren mer tid för sitt arbete, istället för att vara klart den 1 oktober 2018 är det nu 15 december 2018 som gäller.

Positiva reaktioner

Nyheten slog mer eller mindre ner som en bomb och väckte starka reaktioner inom funktionshinderrörelsen. Bland annat fick ändringen applåder av Jonas Franksson, ansvarig för Stils politiska arbete.

 

– Att besparingskraven tas bort från LSS-utredningen visar vilka resultat en enad Independent Living-rörelse och funktionshinderrörelse kan uppnå när vi arbetar tillsammans. Det är en seger i den kamp vi ständigt för, att rätten till personlig assistans ska stärkas, säger han till Stils hemsida.

 

Även Vilhelm Ekensteen, ordförande för Intressegruppen för Assistansberättigade, Ifa, var nöjd med regeringens kursändring av utredningen.

 

– Vi är glada att regeringen hörsammat oss! Äntligen finns möjlighet att utveckla den personliga assistansen i en positiv riktning så att det blir möjligt för personer med omfattande funktionsnedsättningar att leva och inte bara överleva. Det är viktigt att kunna känna trygghet kring att den insats man är beviljad kommer att bestå och att den inte plötsligt upphör eller minskar i omfattning, säger han till Ifas webbsida.

 

Även Fredrik Borelius, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, ser positivt på förändringen men höjer också ett varningens finger.

 

– Regeringens besked att slopa besparingskravet i utredningen var helt nödvändigt. Tusentals människor med funktionsnedsättningar har blivit drabbade av nedskärningarna inom assistansen och anhöriga har fått axla enorma bördor de gångna åren. Ur ett anordnarperspektiv måste regeringen se till att uppräkningen av ersättningen täcker kollektivavtalade löneökningar för att säkra en kvalitativ och hållbar assistans, annars kommer nedmonteringen av denna viktiga reform att fortsätta, säger han.

Löser inte situationen nu

Men även om en majoritet av alla kommentarer om förändringen är positiva, så är det också många organisationer och debattörer som riktar kritik mot regeringen, bland annat Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU.

 

– Vi välkomnar naturligtvis att det ensidiga besparingsfokuset i LSS-utredningen nu tas bort. Det var också det enda rimliga och besparingsdirektivet borde inte ha funnits där från början. Men samtidigt löser det inte situationen här och nu. Minst 1 500 färre har assistans i dag jämfört med när regeringen tillträdde och det är i princip omöjligt att få assistans för den som ansöker för första gången. Mycket hårt arbete återstår innan LSS och rätten till personlig assistans är reparerade, säger Maria Persdotter, förbundsordförande för RBU.

 

Maria Lundqvist Brömster, ordförande i Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, menar att det fortfarande finns en oro för vad förändringen av direktiven kommer att innebära för utredarens förslag.

 

– Det är positivt att regeringen backar och att besparingskraven är strukna från direktiven. Men de som redan förlorat sin assistans på grund av regeringens tidigare direktiv och uppdrag i regleringsbrev till Försäkringskassan blir dessvärre inte hjälpta av detta besked. Det framgår vidare från ansvarigt statsråd att man ska lägga förslag inom de ekonomiska ramar som finns i dag. Vår undran är då; vad kommer det att innebära och var kommer då fokus att ligga? Det kvarstår en oro kring vad denna vändning från regeringen faktiskt kommer att innebära, säger hon.

Bengt Westerberg vill se resurstillskott

Även den tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg, som var socialminister när LSS-reformen genomfördes, är fortsatt oroad för vad utredaren kommer att presentera.

 

– Det är naturligtvis bra att kraven i direktiven till LSS-utredningen på att spara på assistansersättningen tas bort. Men på presskonferensen indikerade Lena Hallengren att utredningens uppdrag fortfarande är att hålla sig inom oförändrade budgetramar, säger han.

 

Bengt Westerberg vill istället se ett resurstillskott för att det ska bli möjligt att förstärka insatserna för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Han jämför den nuvarande utredarens direktiv med den 1989.

 

– De snäva ramarna känns igen från 1989 års handikapputredning. Även i de ursprungliga direktiven till den var kravet att alla reformförslag skulle finansieras inom befintlig ram. Det fick stark kritik och så småningom ändrade sig regeringen och gick med på att den fick lägga fram förslag som innebar ökade kostnader. Utan den ändringen hade vi inte fått några förslag om LSS och assistans. Det krävs reformutrymme för att förstärka insatserna för personer med omfattande funktionsnedsättningar, säger han.

 

Text: Christopher Kullenberg Rothvall