Så ska fler bli fysiskt aktiva

Åsa Llinares Norlin. Foto: Christopher Kullenberg Rothvall

Ständigt sägs det . hur viktigt det är med motion och fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättningar. Men en ny studie visar nu att det finns flera stora hinder som stoppar många som vill bli mer aktiva.

Det är Svenska Parasportförbundet som på initiativ från regeringen och genom finansiering från Vinnova gjort en kartläggning över hur samhället kan göra att fler personer med funktionsnedsättningar blir mer fysiskt aktiva inom föreningslivet. Under åtta månaders tid har Thomas Wilhelm och Åsa Llinares Norlin från Parasport Sverige jobbat med studien som nu är klar.

 

– Utgångspunkten för den här studien har varit att det ständigt kommer så många rapporter som beskriver hälsoläget för personer med funktionsnedsättningar. De mår ofta sämre än befolkningen i stort och lösningen som föreslås är aktivitet och fysisk rörelse. Det vi frågade oss då var om nu fysisk aktivitet är så himla bra, varför är inte fler människor aktiva?, säger Åsa Llinares Norlin.

Fyra olika hinderområden

Studien resulterade i totalt fyra identifierade hinderområden som gör det problematiskt för människor med funktionsnedsättningar att bli mer aktiva. Det handlar om individens egna förutsättningar, om samhällets insatser, om samhällets utformning och om individens egna utgångspunkter. Åsa Llinares Norlin liknar områdena vid en hinderbana.

 

– I en sådan bana spelar det ingen roll om man faller på det första hindret eller nionde. Sedan kan hindren dessutom var olika höga beroende på vilken funktionsnedsättning man har, säger hon.

 

Alla de fyra områdena hänger ihop med varandra.

 

– Om man leker med tanken och frågar sig om fler skulle vara mer fysiskt aktiva om vi hade obegränsad tillgång till personlig assistans och färdtjänst, men så är det inte. Mycket handlar om vad man som person får med sig från habilitering och rehabilitering och liknande. Om man bara hör att det är omöjligt att träna så blir det så, säger Åsa Llinares Norlin.

Två nya projektidéer

Som ett resultat av studien har nu gruppen föreslagit två nya projekt att gå vidare med. Det första kallar de för ”Jag vet” och det innebär att individen ska stärkas genom ett typ av mentorsprogram för att tydliggöra hindren och på så vis stärka egenmakten hos människor.

 

Det andra projektet kallar de för ”Jag kan” och där är tanken att ge idrottsanläggningar ett speciellt certifikat för hur pass tillgängliga de är.

 

– Vi har sökt pengar för båda projekten och hoppas få medel till båda, säger Åsa Llinares Norlin.

 

Text: Christopher Kullenberg Rothvall