Larmet: Full delaktighet är ett osynligt mål

I en ny . rapport slår nu Myndigheten för delaktighet larm om att samhället fortfarande är långt ifrån jämlikt för personer med funktionsnedsättning. I deras årliga uppföljning av funktionshinderspolitiken slår de fast att den önskvärda utvecklingen mot full delaktighet och jämlika levnadsvillkor just nu är helt osynlig.

Myndigheten för delaktighet, MFD, har i uppdrag att följa upp vad Sveriges offentliga aktörer gör i förhållande till funktionshinderspolitikens mål. De gör det bland annat genom att följa hur kommuner, regioner och myndigheter för in perspektivet funktionshinder i styrning, men också genom att att följa upp politiken genom att beskriva hur levnadsvillkor och delaktighet för personer med funktionsnedsättning utvecklas i samhällets olika sektorer.

 

I den senaste uppföljningen av just politikområdet, vilken presenterades i slutet av februari, kom det fram att samhället fortsatt är långt ifrån jämlikt för personer med funktionsnedsättning. MFD menar att införandet av funktionshinderspolitiken kan bli både mer aktiv och mer träffsäker samtidigt som deras studie också visar att den önskvärda utvecklingen mot jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhället inte är synlig.

 

– Uppföljningen visar att det finns en ambition hos offentliga aktörer att införa funktionshinderperspektivet i verksamheterna, men att arbetet ofta saknar verktyg och konkreta mål. Perspektivet är avgörande för i vilken takt samhället utvecklas mot det politiska målet om full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, skriver de i ett pressmeddelande.

 

MFD menar att det finns ett stort intresse från kommuner, regioner och statliga myndigheter för att jobba med ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Många aktörer gör insatser och tar särskilda initiativ, men arbetet behöver bli mer strategiskt menar myndigheten.

 

I uppföljningen lyfter MFD också fram tre områden där hinder för delaktighet tydligt påverkar människors levnadsvillkor. De är utbildning, arbetsmarknad och digitalisering. Resultaten bekräftar myndighetens bild av att det finns en grundläggande ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. De menar vidare att de bakomliggande orsakerna för denna ojämlikhet behöver kartläggas och belysas i många samhällssektorer.

 

Text. Christopher Kullenberg Rothvall